Det har varit STRÅLANDE härligt solväder hela helgen. Svenska folket var ute i parkerna, lättklädda och solandes och badandes i vattnet överallt och runt omkring.
OCH vad gjorde jag??!!
Jag anade oråd redan på väg till jobbet i fredags morse. Efter att ha ulkat från Gallerian till Gamla stan så fick jag för mig att jag kanske var bakis eftersom jag tog några öl igår. När chefen kom så förklarade jag för honom att IDAG fick han vara extra snäll för jag är bakis. Det tyckte han var väldigt lustigt och ville att jag skulle följa hans flaxande armar med blicken för att se hur jag mådde. Jag började ulka. Mot eftermiddagen insåg jag att jag borde inte ha blivit bakis på TVÅ öl och jag insåg att jag var jag för trött och för sliten för att ta mig i kragen och gå hem. Till slut gick jag hem (senare än vanligt) och bunkrade mig i soffan med Nina och en dvd. Efter filmen så gick Nina hem och sen dess låg jag i soffan och tog mig inte upp förrän på söndag, typ. Magsjuk, feberfrossa och rejält uttorkad.
Prisad vare vätskeersättning! Yeeehaaa! Det räddade mitt liv. Kanske överdrivet men så känns det efter en sådan pers.
Tack och lov för vänner som orkade komma över med medicin! Ni är mina ängllar! Prisad vare ni i Näckrosen. ;o)
Nu ska jag ut och lapa sol. JAG ÄLSKAR HELA VÄRLDEN....och min syrra och min systerson Sven och min mamma och min pappa och min mormor och mina kusiner och mammas sambo och alla alla vänner.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Usch, min dotter bakis? Aja baja. Kram, Mamma
Skicka en kommentar